Ersättningen till barn som for illa ett sår som inte läker

Vad hände med de 54 procent som fick avslag på sina ansökningar till Ersättningsnämnden? Det undrar Nya föreningen Samhällets styvbarn i en debattartikel i GP. De vill uppmärksamma den nya regeringen på att det här fortfarande är en fråga som plågar många. En fråga som trots en lång process inte fick ett lyckligt slut.

SocialPolitik har i en omfattande artikelserie beskrivit den långa, och invecklade processen med vanvårdsutredning, upprättelseutredning, officiell upprättelseceremoni med högtidliga löften inför framtiden och Ersättningsnämnd. Det har vi gjort för att processen ska finnas dokumenterad. Den nyvalda riksdagsledamot och regeringsföreträdare som vill veta vad som hände kan läsa på här.

Ersättningsnämnden behandlade 5 000 ansökningar från före detta fosterbarn och barnhemsbarn som varit placerade i samhällets vård mellan 1920 och 1980. Bara 46 procent ansågs ha varit utsatta för så allvarlig vanvård att de var berättigade till ersättningen på 250 000 kronor. Trots att en avsatt budget fanns. En internationellt sett oerhört låg siffra som upprört utländska forskare. Sedan ansågs frågan vara avklarad från statens sida, nämnden lades ner 2016 och locket på för fortsatt diskussion. Men såret har inte läkt.

Hur barnen har det när samhället tagit på sig rollen som förälder är en fråga som vi på tidskriften SocialPolitik rapporterat om år ut och år in.

Roland Utbult, som är riksdagsledamot för KD har också ett långvarigt engagemang och har så sent som i november 2018 lagt en motion om att en kommun bör vara skadeståndsansvarig när ett barn eller en ungdom som omhändertagits av sociala myndigheter drabbas av vanvård eller andra övergrepp.

Anna Fredriksson

3 Kommentarer

  1. Maya Olsén den 28 mar 2019 kl 21:50

    När jag idag läste om familjehemmet i Linköping blev jag så upprörd över att återigen läsa om att samhällets svek…

    Ja, det skedde redan på 1900-talet! Vi fd barnhems- och fosterbarn försökte göra samhället och politikerna uppmärksamma på dessa #övergrepp och den #otrygghet som många, ja långt fler än någon kunnat tro, omhändertagna barn erfarit.
    Vi har försökt göra er uppmärksamma på att detta skedde redan på 40-talet, 50-talet, 60-talet, 70 talet. Det slutade inte 1980 som dagens politiker verkar tro. Historien upprepar sig i dagens Sverige. Det verkar aldrig ta slut…

    Vi gav politikerna och Sverige en möjlighet att ”göra om och göra rätt”. Då tänker jag på Vanvårdsutredningen (1)
    och det som lovades skulle bli ett Erkännande, det som politikerna kallade Ersättningslagen (2).

    Det blev aldrig ett ”Erkännande” utan det blev återigen ett svek till alla oss som utsattes som barn i den s.k #Samhällsvården.
    Vi skulle själva klara av att prata om detta inför en ”Domstol”. Vi skulle själva ha sparat dokumentation och omhändertagande beslut från det att vi var barn… för att ens kunna ta upp de övergrepp, inför Ersättningsnämnden, som vi som barn utsatts för.
    Att omhändertagande beslut kastades i 1970-1980 talets iver att städa inom socialtjänsten, ja det visste man om. Men det var de fd barnhems- och fosterbarnens ansvar att spara.

    ?????

    Skulle jag som 8-åring förstått att spara det omhändertagande beslut som låg till grund för fosterhems placeringen sommaren 1969?
    Skulle Kalle när han var 6 år förstått att spara omhändertagande beslutet för sin placering på barnhem 1956 då han utsattes för alla övergrepp?
    Ja, det finns oändligt många liknande berättelser i vår historia…
    Jag pratar här om.

    Och det fortsätter, om och om igen….

    Nu är vi inne på år 2019, många av oss är nu gamla, men framförallt trötta och uppgivna. Försök att få samhällets stöd och engagemang för oss som råkade illa ut när vi var barn har hittills oftast mötts av tillfälliga upprörda kommentarer.
    Vårt mål har också hela tiden varit att samhället definitivt måste lära av historien så att dagens omhändertagna barn inte blir drabbade.

    Ja, svaret från politikerna och samhället är att vi ska vara glada och tacksamma för den ”Upprättelse” som vi har fått.
    Men det är vi inte!!!

    Vi, fd barnhemsbarn och fosterbarn, är oerhört upprörda över att detta pågår ännu idag, 2019.
    Vi, polisen, skolan, ja, det är många som har larmat!!!

    Men det är tydligen aldrig någon som är ansvarig…
    Är detta något som samhället, dvs vi alla, tycker är viktigt?
    Tydligen inte!!!
    Då hade människor så att säga, ”gått man ur huse” och demonstrerat och krävt att:

    #Barn som omhändertas för vård i vårt samhälle ska vara trygga.

    ”Ja, vi var barn, inte vuxna. Dagens omhändertagna barn är också barn, inte vuxna!”

    Var är ”Uppdrag granskning”?
    Var är samhällets sociala engagemang i frågan?
    Var är politikernas samvete och ansvar?

    Det är dax att ge oss alla #vanvårdade fd barnhems- och fosterbarn det Erkännande som behövs för att Samhället ska läka och för att Samhället ska sluta att ”Sticka huvudet i sanden”.

    Jag säger tack! Tack, till er alla som har försökt och fortsätter att försöka sätta stopp på denna ”Galenskap” och detta nästan ”totala ointresse” för de som har drabbats och är drabbade.

    Stort, stort Tack! <3 från djupet av mitt hjärta…

    Tänk om….
    Tänk om vi i morgon satte på datorn och upptäckte att det startats något liknande en "#metoo-rörelse".

    <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

    Länkar till mer info:

    (1) Vanvårdsutredningen:
    https://www.regeringen.se/…/vanvard-i-social-barnavard—sl…

    (2) Ersättningslagen:
    https://www.riksdagen.se/…/lag-2012663-om-ersattning-pa-gru…

    (3) SOCIALPOLITIK:
    http://socialpolitik.com/tag/vanvardsutredningen/

    http://socialpolitik.com/?s=Ers%C3%A4ttningsn%C3%A4mnden



  2. Anna Karlsson den 28 jan 2019 kl 18:50

    Nästan det värsta i kråksången är att de flesta i den stora allmänheten går runt och tror att frågan är löst och att sökanden fått sin ersättning. På det viset så lyckades dåvarande regering med genomslagskraft till allmänhet vid ceremonin i Stockholm.



  3. Mona den 22 jan 2019 kl 15:19

    Hejja Social Politik och Roland Utbult!! Så bra att ni fortsätter med frågeställningen och inte låter den självdö, som våra politiker vill och Utbult som kommit med ett förslag som kan förbättra många barns vardag idag på 2000 talet.



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Lediga jobb

Söker du nytt jobb? Titta bland våra platsannonser och se om något passar dig.

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

SOCIALPOLITIK NR 1 2019

Send this to a friend