Så kan en morgon också börja

Mitt i allting annat hör Christopher nästan dagligen av sig. Med näbbar och klor kämpar han med många andra i teatergruppen Tro, hopp och mod för att de ska fortsätta överleva – trots alla motgångar för skådespelarna.

Liksom de flesta andra i gruppen har han levt på månens baksida, livrädd för att försvinna där i mörkret. Men han tog sig fram.

– Jag vill gärna sjunga en sång, säger han.

Då går det inte att säga nej. Med sin basiga och samtidigt känsliga röst sjunger han sedan My Way a cappella på ett innerligt sätt som är få andra förunnade. Han tycks ha hur många sånger som helst på repertoaren.

Eller också blir det en dikt. Liksom fleras andra i Tro, hopp och mod diktar de om livet, döden och kärleken när möjligheterna för att spela teater och ordna seminarier på temat om meningen med livet tagits bort. I gryningen hör han av sig.

–  Vill du höra min senaste dikt jag just skrivit?

Inte heller då går det att säga nej.

Och han läser med sin morgonrossliga röst:

En blomma

Jag är en vacker blomma.

En vacker orkidé med lila blommor och grön stjälke.

Jag trivs i solens sken

När vinden susar mellan mina blad

Jag känner mig som dansare i en balett

När jag blir vattnad mår jag också bra

Livet leker för mig

Jag är en blomma

 

Bättre än så kan dagen knappast börja.

 

Leif Stenberg

Postad i ,

Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Lediga jobb

Söker du nytt jobb? Titta bland våra platsannonser och se om något passar dig.

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

SOCIALPOLITIK NR 1 2018

Send this to a friend