Starkt drama om kaos och våld i förorten

Jag såg pjäsen Klipp han på Dramaten, ett samarbete mellan Teater Fryshuset och Unga Dramaten, Jag blev mycket berörd. Pjäsen förmedlar den rädsla, uppgivenhet och förtvivlan som är vardag för många som bor i våra storstäders utsatta områden. Hur unga människor skjuts ihjäl, som hämnd eller av rädsla för att man själv ska bli dödad. Hur alla vet vem som sköt, men ingen vågar vittna. Hur storebror inte vågar hämta sin lillebror på förskolan utan att ta på sig skottsäker väst. Och hur små barn utnyttjas som knarkkurirer utan att veta vad paketet, som de ska lämna till någon, innehåller. Föräldrars sorg och förtvivlan. Samhällets ansvar.

På scenen står tre skådespelare. Rapparen Rosh som ger bakgrund, Lancelot Askile Ncube som spelar den som sköt, Shada Helin Sulhav som spelar flickan vars bror blivit mördad och vars far sitter vid brottsplatsen och gråter dag efter dag. Det är en mycket stark och mycket välspelad förställning, baserad på sanna berättelser från ungdomar på Fryshuset och intervjuer med ett stort antal offer och förövare.

Efter föreställningen följde en halvtimmes diskussion. Teater Fryshuset vill skapa dialog. Ingen är okunnig om vad som borde göras. Ett kraftfullt och långsiktigt samarbete mellan skolan, socialtjänsten, polisen, arbetsmarknaden och inte minst bostadsmarknaden. En satsning på integration, inte bara i retoriken utan i verkligheten. Pjäsen borde vara obligatorisk för politiker och för alla som har något att säga till om, ja för alla som har rösträtt.

Här kunde berättelsen tagit slut. Men det gör den inte. Dagen därpå steg jag på tunnelbanan för att åka hem från Berättarministeriet i Husby, där jag med ojämna mellanrum är volontär och möter unga skolelever. Jag tänkte på att många av de ungdomarna vi möter på Berättarministeriet växer upp i utsatta områden. Hur ska det gå för dem? Jag tänkte på Fryshuset och på de unga skådespelarnas starka rollprestationer.

Jag slog mig ner på första bästa lediga plats – och mitt emot mig sitter huvudrollsinnehavaren, Shada Helin Sulhav! Först glor jag. Sedan ber jag om ursäkt för att jag glor och sedan pratar vi.
Om pjäsen, om hennes engagemang och om livet i förorterna. Om hopp och förtvivlan. Om hennes önskan att få ett fast skådespelarjobb, att kunna påverka. Och hon frågade mig om vad jag gör och varför jag intresserar mig. Ett flytande samtal utan något särskilt ämne.

Vi pratar tills hon ska gå av vid Centralen. Där får jag en kram.

Gun-Lis Angsell

Klipp han
Regisserad av Ulf Stenberg och Emil Rosen Adsten
På bilden tagen av Dramaten: Lancelot Sakile Ncube, Shada-Helin Sulhav, Rosh.

Skriv ut PDF!Skriv ut!