Vart har kritiken mot vinster i välfärden tagit vägen?

 

Nu är det bara Vänsterpartiets röst som hörs mot vinster i välfärden, de flesta andra har tystnat.
För ett år sedan fick allmänheten rapporter om missförhållanden inom äldreomsorgen, om konkursdrabbade skolor, om vatten och hårt bröd till elever och om sämre lärartäthet och att stora vinster fördes ut ur landet till skatteparadis. Pengar som var avsedda till verksamheter inom äldreomsorg och skola. Det stora flertalet upprördes över att riskkapitalisterna nu flockades kring vård och skola för att tillskansa sig vinster på skattebetalarnas bekostnad. Vård och skola hade nu blivit en vinstmarknad. Då gällde upprördheten att vinstmotiven var den viktigaste drivkraften och att bolagen inte drevs av omsorg om gamla och kunskap i skolan. Det är nämligen en oomtvistad sanning att riskkapitalbolags viktigaste drivkraft är att göra kortsiktiga vinster.

Vad hände? Istället för att ifrågasätta vinster har media samt de politiska partierna (de flesta) betonat att det handlar om kvalitet och inte vinster. Drivs ett företag med vinst men de gamla trivs är det ju inget fel. Vinst kan nämligen inte vara fel i sig. Bara om kvaliteten brister och då måste kommunerna ha bättre kvalitetskontroller. Nej, valfriheten kräver vinstdrivande bolag även om det sker på bekostnad av våra gemensamma skattemedel. Idag äger till exempel Wallenbergsfären landets största friskola Academia och 30% av Kunskapsskolan. Så har den ideologiska diskussionen omvandlats till en kvalitets- och kontrollfråga. Idag får de som ifrågasätter vinsten som drivkraft, stå till svars och huka sig. Den viktiga frågan om vinster i välfärden har oskadliggjorts och marknaden har fått övertaget över vårt tänkande.

Claudette

 

Postad i

1 Kommentar

  1. Gun-Lis den 23 Jan 2015 kl 07:47

    ”Du har rätt i att frågan inte drivs av andra än vänsterpartiet. Bra men synd. Och synd att så många blandar samman begreppen. Kanske görs det medvetet för att lägga dis och dimma över frågan. Kvalitet och vinst är ju två helt skilda saker. Man blandar också bort korten genom att tala om vinst och valfrihet i samma mening. Som om valfrihet kräver vinst.

    Naturligtvis ska vi ha valfrihet men inte en valfrihet där mormor ska välja mellan 260 olika vårdförtetag som hon inte vet något om, utan en valfrihet som går ut på att mormor får välja vilken omsorg hon vill ha. När, var hur och i vilken omfattning.

    Vinst är det heller inget fel på om den återinvesteras i verksamheten eller kommer dem till godo som skattepengarna är avsedda för.

    Vi har många non-profit organisationer som ger bra omsorg. Kanske också en del privata som är bra. Dom måste förstås gå med en viss vinst, för att kunna utvecklas. Den vinsten, som jag menar ska kallar överskott, ska investeras i verksamheten. Jag håller med om att när vinsten blir drivkraften och när vinsterna lämnar landet, obeskattade, då måste man sätta ner foten.

    Gun-Lis



Lämna en kommentar





Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

ANNONSER

Lediga jobb

Söker du nytt jobb? Titta bland våra platsannonser och se om något passar dig.

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

Donera till SocialPolitik!

I 24 år har tidningen envist skrivit om allt från barns livsvillkor och kulturens kraft till hur socialtjänst, psykiatri fungerar.

Det tänker vi fortsätta med. Vi behöver ditt stöd!

 

SOCIALPOLITIK NR 1 2018

Send this to a friend