4000 gömda barn

Mer än 4000 svenska barn lever gömda
oftast på flykt från en våldsam far 

2007 levde 11 047 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Av dem var 4 154 under 18 år, framgår av SocialPolitiks nya nummer. 

De flesta som beviljas skyddad identitet är  kvinnor som hotas av en man de tidigare haft en relation med. Om kvinnan har barn omfattas även de av skyddet. 

En hemlig uppväxt får konsekvenser för barnen – otrygghet, rädslor, uppbrott, splittrad skolgång, osäker identitetsutveckling.

Artikelförfattaren Katarina Weinehall, forskare vid Umeå universitet, nämner också mardrömmar, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter bland barnen. Det ständigt överhängande hotet och rädslan för att fadern/mannen ska hitta dem gör att de alltid är på sin vakt, ständigt på helspänn. De har smärtor i kroppen, magont och huvudvärk. 

Det finns ett stort behov av förändring i sättet att tänka kring ansvar, säkerhet och barns rätt att komma till tals, menar Katarina Weinehall i sin artikel i SocialPolitikÄven om modern och barnen har skyddad identitet kan mannen ha umgängesrätt. Det är han som står för våldet, som hotar och förföljer. Det borde vara upp till honom att förändra sig och leva upp till kraven för en tillräckligt god far innan han får tillgång till barnen, skriver Katarina Weinehall. 

Man bör göra ordentliga riskbedömningar direkt när beslut om skydd fattas, föreslår hon. Man bör också tilldela varje sådant ärende en skyddshandläggare med särskild kompetens på skyddsaspekter och riskbedömning. Att dessutom tilldela personer i behov av skydd ”fiktiva personnummer” skulle underlätta det praktiska vardagslivet för dem väsentligt.

Nyhetstelegram om artikeln Hemlig uppväxt i SocialPolitik nr 3/08.

 

 

Postad i

1 Kommentar

  1. Yvonne Haglund den 19 Okt 2008 kl 08:30

    Allt för lite fokus läggs på barn som lever med våldet som följeslagare, det är av stor vikt att detta skyddet förbättras. Som Katarina Weinehall skriver är det mycket viktigt med bättre riskbedömningar direkt när ett beslut skall tas om skydd.
    I många kommuner finns ingen strategi/handlingplan för hur detta skall genomföras och på så sätt brister kommunen i sitt ansvar.I dessa frågor krävs personer med riktad kompetens på hur stöd och skydd skall bedömas.

    Det intressanta i dessa ärenden är att allt fokus ligger på kvinnorna och barnen som är traumatiserade och måste fly. När skall vi ändra fokus och lägga allt till förövarna/männen? Våld i nära relationer ökar och det är dags att flytta fokus till de som utför våldet.

    På vilket sätt tar vi ansvar för dessa kvinnor och barn som får mycket allvarliga skador i livet? Är det ok att dessa kvinnor och barn drabbas av ett handikapp resten av livet? Hur ställer sig Försäkringskassan till rehabilitering av dessa brottsoffer?
    Frågorna är många och i alla samtal och föreläsningar talas det om kvinnojourernas arbete, men hur långt hjälper det dessa brottsoffer? Räcker akut omhändertagande?

    Yvonne Haglund
    Föreningen ANDRUM



Lämna en kommentar





ANNONSER

Lediga jobb

Söker du nytt jobb? Titta bland våra platsannonser och se om något passar dig.

Vårt nyhetsbrev

Prenumerera på SocialPolitiks digitala nyhetsbrev här!

SOCIALPOLITIK NR 2 2017

Send this to a friend